Grundtips ett: Om det är din allra första modul som du bygger så planera gärna att göra en enda modul i förstaskedet och gör den helt körklar (se nedan) och provkör den tillsammans med andra personers moduler. Det kommer ge massor av ny kunskap och insikter!

Förutsättningar: Du vet vad du vill bygga för spårplan och för landskap och enligt vilken standard.

Modullådans material

10-12 mm Högkvalitets plywood - Dyrt, ganska låg vikt

10-12 mm Vanlig byggplywood - Billigt, ganska låg vikt, slår sig lättare än dyra plywooden

10 mm MDF - ca 50% tyngre än plywood men formstabilare under temperaturväxlingar. Inga kvistar.

Papp, t.ex. M-play: Superlåg vikt, oklart om formbeständigheten, t.ex. om de börjar sacka på mitten efter en tid. Begränsad hållfasthet vid förflyttning på modulträffar.

Modullådans ritning och ben

Gör en ritning för dina modullådor. Du behöver bara ha stadig underbyggnad med modullådans material där räls ska gå. I övrigt kan du lämna tomrum för landskap som byggs med annat material. Planera för stöd till det landskapsmaterialet dock. Genom att inte klä hela modulens översida med trä får du ner vikten betydligt (en 10 mm MDF på 1000 x 400 mm väger ett par kg).

Planera också för var benen ska sitta. Det är helt klart att föredra om din modul (eller station som kanske består av två moduler) kan stå på egna ben. Då kan du ställa upp den direkt när du anländer till en träff och justera benhöjd med mera. Benen bör sitta ca 100 mm in från modulkanten så att du kommer åt med verktyg och inte stör modulgrannen.

På senare tid har tre typer av ben blivit populära:

Aluminiumben - mycket låg vikt, men väldigt dyrt i förhållande till de andra lösningarna.

Ensamma träben med metallskruv i överkant som skjuts in i benfästen försedda med magnet som håller kvar benet tack vare sagda skruv.

Kryssben av trä med magnet- eller kardborresäkring: 2 st X-ben blir väldigt mycket mer stabila jämfört med 4 st ensamma ben.

Bygga modullådan

Låt trävaruhuset såga till träskivor på sin stora plansåg så blir allt perfekt rätvinkligt vilket är en bra start.

Förbered moduländarna med handtagshålen om du bygger Fremo-moduler. Vänta dock med att borra upp hålen som är avsedda för ihopskruvning med intilliggande modul till dess att du har fixerat rälsen i moduländen.

Spänn ihop modullåderamen med vinkelstöd så att allt blir vinkelrätt och rakt. Förborra, limma med vitlim och skruva (3x30mm försänkt träskruv för 10 mm MDF) två skruv i varje hörn.

Montera modullådans lock m.m. på liknande sätt.

Benen byggs med fördel efter en mall så att alla ben blir likadana och kan bytas ut mot varandra. Det är mycket tidsödande att stå och leta efter rätt ben till rätt fäste på en modulträff.

Dags för spårläggning

Om du bygger en station som sträcker sig över flera moduler är det lämpligt att nu skruva ihop modullådorna till en enda enhet och förse dem med styrstft, t.ex. 8 mm träplugg som limmas i bara den ena modulen. Under resten av spårläggningen behåller du modulerna ihopskruvade. Räls läggs över modulskarvarna och kapas först framåt slutet när all räls är på plats. Så får du perfekt spårpassning inom din egen station. 

Banvall och rälsbitar

När lådan är klar är det dags att lägga banvall, t.ex. bestående av 3 mm masonit och på det 2 mm gummikork från Biltema (1000 x 500 mm). Allt limmas med vitlim och pressas sedan.

 

I praktiken går det utmärkt att från en växel ovanpå banvallen låta stickspår sjunka ner till underlagets nivå (5 mm) på ca 200 mm sträcka. Då kan man lägga en liten bangård utan banvall bredvid linjens mer upphöjda nivå.

I moduländen limmas kretskortslaminat fast (epoxylim, Karlssons klister eller dylikt) så att det passar precis under rälsen utan sliprar. Alla rälsbitar böjs och kapas till. Med fördel kan man låta rälsändarna gå ut ett par millimeter över modulkanten i detta läge. Lägg ut alla rälsbitar och växlar löst och planera för genomföringar för växelstyrspakar, strömmatning m.m. 

Tänk också på hur det kommer se ut på undersidan av modulen. Hur långa behöver matarledningarna vara för att nå fram till fördelarpunkterna? Var sitter växelmotorer och annat som behöver fästas in på undersidan?

Rälsläggardags

Ta bort spårbitarna och löd på strömmatningsledning på dem.

Gör växlarna "DCC friendly" och förse dem med strömmatningsledningar. Läs mer om detta på t.ex. Olle Frykmos hemsida eller på Wiring for DCC.

Måla lämpligtvis underlaget svart eller mörkbrunt under rälsen.

Lägg allt på plats. Se till att du har rälsavbrott där det ska finnas. Främst vid hjärtstyckena på växlar och där du vill ha speciella avbrott för t.ex. spåravkänning. 

Kontrollera särskilt noga rälsändarna mot modulkanten. De ska ligga vinkelrätt mot kanten både i sid- och höjdled. Här kan det vara användbart med en mall och/eller en spegel som används för att se om det finns någon knix i modulkanten. Spegeltricket fungerar utmärkt även i kurvmoduler. I bilden nedan har en spegel satts upp på modulkanten vid den röda pilen. Då är det lätt att se att rälsen löper snyggt in i modulkanten.

Löd fast ändrälsen i kretskortslaminatet för att fixera ytterändarna av alltihop.

Kontrollera rätvinklighet och spårets rakhet igen. Därefter placeras små vikter ut hår och där. Droppa sedan en blandning av 2 delar vatten med 1 del vitlim och några droppar diskmedel mellan sliprarna på rälsen. Fundera på att inte göra detta i växlar. De hålls ju ändå på platas av omkringliggande spår. Se hur limblandningen flödar ut under och runt sliprarna. Sätt under mild press över natten. Sedan sitter rälsen på plats.

Nu får du rulla en vagn för handkraft över hela spårytan och kontrollera hur fint det blev. Kontrollera också att växlar rör sig enkelt.

Elektrisk inkoppling av körströmmen

Gör den elektriska inkopplingen av körström. Du kan hoppa över hjärtstyckematningen till växlar till att börja med om du vill.

Provmät modulen. Det ska inte vara kortslutning mellan höger och vänster spår. Oavsett hur du ställer växlarna.

Dammsug och rengör rälsen med isopropanol (köps t.ex. på Kjell & Co). Provkör sedan med ett lok.

I detta läge är det dags att kapa rälsen mellan modulskarvarna om du bygger en station med många moduler. Du ska också se till att moduländarnas räls avslutas ca 0,5 mm innanför modulkanten.

Landskapskonturerna

Innan du tar med modulen på en första träff är det viktigt att du fyller igen modulens översidan med åtminstone en landskapskontur, så att inte rallarkompisarnas lok trillar i golvet om de skulle spåra ur på din modul.

Markskiva (en väldigt kompakt och hård, ofta rosa, plastskiva) är ett bra val som man kan hitta i bygghandeln.

Hönsnät med papier maché.

Myggnät med fogskum som skärs till.

pappramverk som beläggs med gipsduk.

Gör modulen körklar och använd den på en träff

Nu är det dags att göra modulen funktionellt körklar. D.v.s. att det går att bedriva trafik på modulen. Du bestämmer hur växlar ska styras och bygger den styrningen, oavsett om det är manuell styrning eller mer eller mindre avancerad elektrisk styrning.

Elektrifiera växlar? Exempel: Conrad-motorer / Tortoise / Peco solenoid / RC-servon

Tillverka och installera ställverk i modulen, eller som en påhängsanordning?

Ett mycket viktigt steg i tillverkningsprocessen är att använda modulen så snart den är körklar på en modulträff. Nya moduler planeras ofta in i änden på banan utifall det skulle vara något tekniskt problem med dem. Kanske är din modul med på en stor träff som t.ex. Dreamtrack första gången, eller bara på en liten träff hemma hos någon rallarkompis. Det viktiga är att du kopplar ihop modulen med en annan persons modul och att fler ögon än dina egna får se modulen och de lösningar du valt. Du kommer garanterat lära dig saker och se möjligheter och kanske även något problem som du inte hade tänkt på innan. Det här är också ett utmärkt tillfälle att marknadsföra din nya modul så att framtida banplanerare vet om att den finns och att du gärna vill ha med den.

Det är först när du verkligen har kört modulen på en liten eller stor träff som du ska börja med resten av miljöbyggandet. Detta är särskilt viktigt med din allra första modul.

Resten....

Om de första stegen här ovan kan klaras av med några dagars arbete så kan resten ta precis hur lång tid man själv vill. Det är en välkänd sanning att en modul aldrig blir färdig. I vilken ordning man väljer att göra saker varierar också mycket. Ofta går man tillbaka och kompletterar / gör om steg som man provat tidigare. Men nedan finns punkter man kan välja att göra.

Tänk på att alltid planera för transport av modulerna. Går mitt bygge ner i transportlådorna / fungerar det med transportsidorna? Kan jag lämpligen göra en del av landskapet som ett löstagbart minidiorama som transporteras separat?

Installera uttag för Loconet i modulsidan: RJ12 kontakt (6-polig modularkontakt)

Bygga berg och naturen i mer detalj än den första landskapskonturen

Grundmåla landskapet

Måla modulens utsida

Ballastera rälsen: Chinchillasand, droppa 2vatten/1lim/diskmedel-blandning

Förse landskapet med stenskravel, strömaterial, låg växtlighet, mellanhög växtlighet, träd

Förse landskapet med byggnader, vägar, personer, bilar, skyltar

Belysningar

Järnvägssignaler