I Storstockholm har det genom åren arbetats med en rad olika modulstandarder beroende på vilken klubb / gruppering som byggt, samt även om förebilden har varit svensk eller amerikansk. Klubben SLAMRA skapade en standard som tog inspiration från oNeTRAK men med vissa skillnader. Under tiden har den internationella föreningen Fremo (www.fremo-net.eu) vuxit sig stor i Europa, hela vägen upp till de nordiska länderna och de har skapat N-Re (europeisk förebild) och AmericaN. 

En ledstjärna i FNISS är att vara inkluderande och därför har vi inga problem med att koppla ihop moduler enligt olika standarder så länge det fungerar rent mekaniskt och elektriskt. 

Vilken modulstandard bör du bygga efter? Det är helt och hållet ditt eget beslut och oavsett vad du väljer så kan vi koppla ihop oss på nåt sätt om du vill vara med på körning. FNISS rekommenderar att nya moduler byggs enligt någon av de standarder som supportas av Fremo, eftersom det erbjuds överlägset flest körträffar med deras standarder i Sverige och övriga Europa. För körträffar i Stockholmsregionen har vi redan idag ett antal adaptermoduler för att kunna kombinera SLAMRA och N-Re i samma bana.

Enkelspår eller dubbelspår är också valfritt. I SkånskaN (www.nskalaskane.se) bygger man N-Re och mest enkelspår. Dels liknar det den Skånska landsbygden och dels anses det oftast bli roligare trafikspel med enkelspår. I Stockholm har det ofta byggts dubbelspår vilket är mer praktiskt på publika visningar då tågen kan rulla mer obehindrat. 

Det som verkar vara lika för alla använda modulstandarder är DCC i spåren, samt Loconet för att kommunicera mellan körreglage och boostrar på banan.

Vilka moduler finns i FNISS just nu?

Det finns ett stort antal moduler av olika typ just nu i FNISS. Av dem som varit med på körningar på senare tid kan vi se:

  • Raka dubbelspår med cc 28 mm enligt SLAMRA-standard, mest linje men också några stationer av enklare typ (d.v.s. med ett fåtal spår och inga eller fåtal lastplatser)
  • Raka dubbelspår med cc 25 mm enligt Fremo N-Re, mest stationer med lite mer lastplatser än motsvarande SLAMRA-stationer 
  • Raka enkelspårsmoduler
  • Några adaptermoduler för övergång mellan dubbelspår N-Re -- SLAMRA
  • Vändslingor för dubbelspår cc 28 mm enligt SLAMRA-standard
  • Vändslinga för dubbelspår cc 25 mm enligt N-Re-standard
  • Ett par förgreningsmoduler
  • En lååång och rak yard med dubbelspår cc 28

Vilka moduler behöver vi i FNISS just nu?

Du bygger förstås precis det du vill själv men följande modultyper är något vi för närvarande saknar på körningarna och som skulle uppfylla värdefulla syften.

Kurvmoduler, t.ex. 22,5 grader (t.ex. med kurvradie 1200 mm)

Bygg gärna ett par moduler som kan packas tillsammans och dessutom ger symmetri vid banbyggandet (lokaler är ofta symmetriska). Modulerna ska gå att använda långt från varandra så klart.

Kurvmoduler, t.ex. 45 grader

 

Även 45-graders kurvor med snäv radie är önskvärda för att komma runt hörn på trånga uppställningar. Man kan använda 2 st för att skapa ett kompakt 90-graders hörn eller en ensam som då inte ser alltför illa ut. Egentligen är 600 mm radie för litet enligt N-Re men fler finns i Sverige och Europa och de är mycket användbara.

Övergångsmoduler dubbelspår (cc 28 mm och cc 25) med övergångsväxlar

En idé är att bygga ett par moduler med genomgående dubbelspår cc25 - cc28 med en övergångsväxel åt vardera håll på varje modul. Kanske gör du dem till och med i kurva? Modulerna blir mycket användbara eftersom de kan fungera i par som rena N-Re eller SLAMRA-moduler, fungera som övergång mellan de två, eller till och med som 1-spår till 2-spår för antingen N-Re eller SLAMRA. I det senare fallet får man förse det "döda" spåret med temporär stoppbock så som man kan se utmed tåglinjer rätt ofta (t.ex. vid Häggvik stn). Modulerna ska förstås tillverkas så att de kan stå individuellt.

Stationer som ligger i kurvor

En station i kurva är ett trevligt och prototyopiskt inslag (t.ex. Helenelunds stn). I SkånskaN finns några sådana stationsmoduler och nedan visar jag stationen Åhus för illustration. Andreas har även en utmärkt byggblogg om just Åhus station. Genom att hålla sig till 22,5 / 45 / 90 grader så passar det bra ihop med andra befintliga kurvmoduler i N-skalesverige.

Moduler med lastplatser

Stationer med lastkajer, industrimoduler med en eller flera industrier, linjemoduler med stickspår o.s.v. 

Jämförelse mellan olika modulstandarder

Följande matris sammanfattar några skillnader som finns mellan olika modulstandards. Värden inom parentes är inte tvingande men används ofta i praktiken.

  N-Re AmericaN SLAMRA  
CC [mm] 25 (31.75) 28  
Räls  Peco Cd55

Atlas Cd55
(Peco Cd55)

  1)
Minsta kurvradie [mm] 457       
Minsta kurvradie linje [mm] 1200 1000   2)
höjd R.Ö.K. [mm] (1000) / 1300 (1000) / 1300 1015 3)
Rek. modulbredd [mm] (400) (400) 305  
DCC-kontakter 4 mm banan
(Ha+Ho)
4 mm banan
(Ha+Ho)
RCA 4)
Bakgrund ? ? 305 5)

1) FNISS rekommenderar att använda räls av märket Peco, Code 55, oavsett vilken standard man bygger efter. Inom AmericaN föreskriver standarden max Code 55 och nämner märket Atlas specifikt. Ett problem med denna räls är att Europeiska vagnar, som har högre hjulfläns än amerikanska, studsar fram på ballasten om modulen deltar i N-Re-körning. Därför byggs AmericaN-moduler ibland med Peco Cd55.

2) Trots att standarden säger ganska stora kurvradier så är det mycket vanligt med skarpare kurvor. Dels för att många rallare använder modulerna hemma och dels för att det är rätt praktiskt på visningar där ytan ofta är begränsad. Men visst är det så att ju större radie, desto snyggare gång.

3) Benhöjderna som används inom Fremo är 1300 mm RÖK (Räls ÖverKant) på modulkörningar där fokus är trafikspel, medan det är vanligt att man kör på 1000 mm RÖK om fokus är publika körningar på mässor o.dyl. En modul som har 1015 mm RÖK går utmärkt att sammanfoga med en modul som har 1000 RÖK genom att bara höjdjustera benen lite grann på plats. FNISS rekommendation är att ha ben så att man kan åstadkomma 1000, 1015 och 1300 mm R.Ö.K.

4) Fremos standard säger att man ska ha hankontakt på den högra rälsen som går ut ur modulen och honkontakt på den andra. På detta sätt kan man vrida en modul 180 grader och ändå ansluta utan problem.

5) I SLAMRA använder man ofta en bakgrund som är 305 mm över R.Ö.K. på linjen. Förslag: Blåmålad masonitskiva (kulör 1050-R90B eller liknande) som fästes med medtagen skruv, tving, klämma eller dylikt. En neutralt målad bakgrund kan fästas på bägge sidor av modulen och gör alltså att modulen kan vändas hur som helst inför publika körningar. Lite större flexibilitet med andra ord.

Vilka moduler som till slut används på en viss modulkörning bestäms av vilka personer som ställer upp och hur banansvarig ritar banan. Vi är inte främmande för att koppla en Dubbelspårsmodul med CC 28 mm mot en enkelspårsmodul om det krävs för att vi ska kunna få ihop banan, men det är klart att vi hellre löser det på annat sätt. Bredden på modulerna spelar i praktiken inte så stor roll även om det blir en jämnare kant mot publiken om alla har samma bredd.